I måndags fick jag en oerhörd chock när mamma ringde med ett tråkigt besked, så här utspelade sig samtalet:

mamma: jag har ett tråkigt besked, Niklas har kraschat.

jag: jaha? (vaddå det har han gjort innan ju tänkte jag)

mamma: det är illa

jag: jaha (typ brutna armar och ben någon fraktur på revbenen)

mamma: iza det är riktigt illa, han är på akuten i ystad nu dem vet inte hur det går.

Sen dog min mobil. Mamma var på väg in till Lund för att hämta My och Rickard som varit på bio.

Vid kanse kvart över nio ringde My från Ystad och sa att han var borta, eller rättare sagt hon snyftade fram det halvt hysterisk!

Jag blev så chockad, stum, sen cyklade jag ner till pappa, och berätta för pappa och Linus, bröt ihop helt i pappas famn, sen gick han några varv i trädgården, förbannad och ledsen!

Jag är fortfarande helt stum!

För 4 år sedan förlorade jag och mina syskon en kusin uppe i småland i en olycka, han blev elva. Jag trodde inte att man skulle bli glad igen, men det blev man och nu huggs man jämns med marken igen.

Och jag tänker på familjen, på mina andra kusiner min faster och på Niklas, hur är det mäjligt?

Två veckor innan Mys student för 4 år sedan sade jag till mamma att det var något som kändes konstigt i magen, jag hade en känsla av att studenten inte skulle bli som vi trodde. Och det blev den inte heller för våra kära släktingar från Småland kom inte ner pga olyckan en dryg vecka innan.

För två veckor sedan sa jag till My att jag hade en hemsk känsla i magen, något som inte riktigt stämde. Och så  händer detta.

Jag har haft den känslan en gång emellan dessa olyckorna, och då körde Mysan och krockade på väg till träningen!

Hur kan man återuppleva samma sak  om och om igen?

Jag sa till mamma att det känns så overkligt att det ska hända igen!?! Att det KAN ske sådan hemska olyckor två gånger inom en släkt? Dock ingift och så men ändå!

JAg bölar och gråter, är bitter och sur, hur kan det få hända ett barn? Niklas? Nä??

Jag kan inte fatta det. det är rent bisarrt!

Alla mina tankar går till min faster och mina kusiner och resten av släktingarna. Att gå igenom detta en gång till känns oerhjört tungt, när Robert dog var jag förkrossad, hade hemska mardrömmar och kunde knappt sova.

Nu gråter jag ofta, jag grät i sömnen hela natten i Måndags, jag är bitter och sur, tycker det känns för jävligt att gå till jobb.

Plus att jag har idag har varit hos tandläkaren, gick därifrån med en tand mindre, blödande mun och blödande plånbok! suck. Men det var väl värt det i längden.

Har tagit lite värktabletter så att jag ska kunna sova!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Krånglar till det lite för er igen... men nu försöker jag blogga på   www.izarosen.blogspot.com ...

Just nu finns det inte sååå mycket bloggintresse, tycker hellre synd om mig själv! ;)   Jag är såååå fruktansvärt trött hela tiden, har jobbat rätt så mycket, helgerna har varit jobbiga, lillan har varit hemma så datorn har inte varit så lockande...

Nej fan, helvete det är ju julafton imorgon! Vad hände där liksom??   Jajja förra helgen bestod av jobb, jobb och jobb, lillan har äntligen kommit hem och det pluggas en del, beklagar mig över min trötthet eftersom jag knappt orkar göra något med...

Tomorrow, tomorrow!   Idag är jag så fruktansvärt trött, och hungrig, jag är så jävla vrålhungrig på morgonen så det är inte klokt, men likförbaskat kan jag INTE äta, var under filips graviditet väldigt torr i munnen och likaså nu, innan gravidit...

YES BOX!! Ni läste rätt!   2 dagar sedan sitter man och bölar som en tok! Lillan kommer på torsdag! Som man har längtat och väntat och det har verkat vara en evighet till dess!       Idag blir det smaskens pyttipanna! Stekt potatis, pr...