Jaha då var man hemma på permission, bara för barndopet imorgon!

Allt började med att vi åkte in på akuten i tisdags kväll, han hostade,rosslade och allt det där, fick åka hem efter att han hade andats adrenalin,

ringde jimmy på onsdag morgon och sa att nej vi får åka in igen, han körde hem från jobb och hämtade oss, kom in, doktor lyssnade, fick andas adrenalin, och doktorn sa att vi skulle komma in 3 timmar senare så att han fick andas igen. Sagt och gjort vi körde hem, sen tillbaka och fick med oss en Periboy (inga kommentarer på stavningen :p ) hem. På kvällen blev han sämre och jimmy mådde skit. Jag hade panik som ni säkert har läst, och mamma kom hit och stöttade mig (tack gode gud för mamma)!

På torsdagmorgon åkte vi in igen, och DÅ äntligen tog dom ett blodprov och ett RS-virusprov. RS-viruset var negativt, CRP på 30 alltså infektion, sen skickade dom iväg en odling på lab och mätte vita blodkroppar, värdet blev 24. Jaha, en infektion i luftvägarna tänkte jag.

Jimmy hade kört hem strax innan vi skulle ta prov för han skulle träffa prästen inför dopet,så jag var helt själv, doktorn kom och sa att vi skulle bli inlagda på avd 61 och att en lungröntgen var beställd. Jimmy kom strax innan vi fick ett rum. Skönt!

Upp på röntgen och vår lilla gosse skötte sig exemplariskt! Han var hur duktig som helst! Ner på avdelningen andas mer adrenalin! Och då fick han lättare att andas igen!

Doktorn kom sen och berättade att vår pojke hade fått en lätt lunginflammation, och ovanpå det en infektionsutlöst astma. Skit tänkte jag, det här går åt skogen, lätta paniktattacker hela dagen, till och från så sprutade tårarna, Särskilt efter att han hade haft svåra hostattacker och sedan blivit plågad med antibiotika som han fick. Det kändes som att jag inte skulle få åka därifrån med honom levande. 

Personalen berättade att han skulle andas adrenalin och ventolin var fjärde timme, även under natten, men varken jag eller filip vaknade för dom var sååå snälla och smög in. Så det funkade jättebra!

Vaknade vid fyratiden igår morse och gav honom mat, så somnade han om vid sex tiden och sen sov vi båda två till klockan åtta. Då var det dags med mediciner igen och det var tufft, han blev jätteledsen och skrek som en stucken gris typ. Jimmy kom in vid niotiden, mådde skitdåligt gjorde han, febe roch ont i halsen. Han körde hem vid ett tiden och skulle vila, då sov fili. sen vaknade han vid halv tre och ville inte somna om. Mamma och My kom in och hälsade på vid sjutiden, sååå skönt tyckte jag efter att ha varit ensam sedan klockan ett. Äntligen någon att snacka med! Filip somnade vid åtta tiden då.Det märktes att antibiotikan började verka, för han var fruktansvärt pigg och snackig!

Men tji fick jag, han somnade vid tiotiden efter att han hade ätit och fått andas lite ventolin, jag tänkte att jag skulle titta på Den siste samurajen som gick på tv, men somnade halv elva. Klockan två stod jag upp i sängen för Filip han skrek helt panikslagen i vagnen, och jag fattade INGENTING! Han fick inte luft och hade fått panik. Jag slet väl upp honom ur vagnen och fick hon lugn och fin igen, något sånär i alla fall. Ringde på klockan så kom dom in och mätte syresättning och så på honom. Inte bra, så då fick han syrgas så steg den till 100% igen, men sjönk en stund senare igen. Så då fick han syrgas igen, och DÅ tänkte jag; -nu är det verkligen kört han kommer aldrig att komma med oss hem. HUR är det möjligt att man kan få gå igenom en graviditet och den första kämpiga tiden bara för att sedan förlora ALLT som verkligen har kommit att betyda något för en!

 Fick gå omkring med honom i TVÅ timmar innan han äntligen somnade, så jag somnade också som en klubbad klockan fyra, bara för att vakna klockan fem igen! Jippie! Mycket sömn idag! Inte direkt!

Jimmy kom in och vi dividerade fram och tillbaka huruvida vi skulle skjuta upp dopet eller hur vi skulle göra. Satt och väntade på doktorn och sköterskan, dom tog verkligen lång tid på sig innan dom kom, och vi väntade och väntade! När dom kom så lyssnade doktorn på hans lungor, frågade vad som hade hänt inatt, hur han hade låtit och vad jag hade gjort. Jag berättade och frågade om vi fick åka hem på permission för vi har ju faktiskt barndop imorgon! :p hehe han tyckte att hans lungor lätt bra, lugn och fin andning, mest näsan som snorade!

Riktlinjer för oss att följa på permisen blev följande:

-Ventolin var fjärde timma dygnet runt

-Kåvepenin 3 ggr om dagen

-Nezeril innan matning

-Panodil supp 1½ var 6:e timme oavsett om han har feber eller ej

Än så länge har vi klarat oss galant här hemma, får se hur natten blir!

Tack så hemskt mycket alla ni som har skänkt oss en tanke, och alla ni som har hört av er och frågat hur vi har haft det!

Jag kan lugnt säga att jag vet inte vad jag hade gjort utan min UNDERBARA familj, mamma som har fått stå ut med att jag ringt henne tidigt på morgonen, syskonen som nästintill har blivit telefonterrade av sin nervösa storasyster, pappa som har varit lugn och sansad vilket i sin tur har smittat av sig på mig! Och framför allt min klippa till sambo som har varit superstark gällnade mediciner och  provtagning när jag har flippat ut, han har tröstat mig och bara funnits här genom mina panikattacker!

Nu ska denna svensken hoppa ner på soffan, somna som en stock och drömma fina drömmar om hur bra det kommer kännas imorgon med alla nära och kära runt omkring mig!

Pöss på er

 

Lina

3 maj 2009 08:12

hejsan..
hur stackars liten..ni verkar ha haft väldigt jobbiga dagar..men skönt att ni fått veta vad de är..o kåvepening brukar verka väldigt fort så jag hoppas lillkillen blir pigg snart igen...Ett jätte lycka till med dopet...kramar

http://www.linaminja.blogg.se

 

kairn

3 maj 2009 10:46

Isabella vart glad att hon fick hälla vatten på barndopet fast det inte skulle va hon som skulle ha gjort det..

 

kairn

4 maj 2009 07:56

ha den äran i dag ha den äran dag på födelsdagen från isabella karin

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Krånglar till det lite för er igen... men nu försöker jag blogga på   www.izarosen.blogspot.com ...

Just nu finns det inte sååå mycket bloggintresse, tycker hellre synd om mig själv! ;)   Jag är såååå fruktansvärt trött hela tiden, har jobbat rätt så mycket, helgerna har varit jobbiga, lillan har varit hemma så datorn har inte varit så lockande...

Nej fan, helvete det är ju julafton imorgon! Vad hände där liksom??   Jajja förra helgen bestod av jobb, jobb och jobb, lillan har äntligen kommit hem och det pluggas en del, beklagar mig över min trötthet eftersom jag knappt orkar göra något med...

Tomorrow, tomorrow!   Idag är jag så fruktansvärt trött, och hungrig, jag är så jävla vrålhungrig på morgonen så det är inte klokt, men likförbaskat kan jag INTE äta, var under filips graviditet väldigt torr i munnen och likaså nu, innan gravidit...

YES BOX!! Ni läste rätt!   2 dagar sedan sitter man och bölar som en tok! Lillan kommer på torsdag! Som man har längtat och väntat och det har verkat vara en evighet till dess!       Idag blir det smaskens pyttipanna! Stekt potatis, pr...